I årskurs nio brukar jag i ämnet engelska genomföra en storyline, Pacifica, om en ny ögrupp ute i Stilla havet. Metoden storyline innebär att man skapar en fiktiv verklighet som man sedan agerar i. Pacifica är ingen renodlad storyline för eleverna agerar inte som individer utan som skapare av vars ett land. Istället för händelser så består de olika avsnitten av olika aspekter av beskrivningen av ett land. Det ordförråd som behövs för detta är ganska "nytt" och nyttigt att gå igenom. För att få inspiration och användbara termer har jag använt olika texter om South Africa som modell.
Steg 1: Landets geografi beskrivs.
Jag brukar starta hela arbetet med att vi släcker ner i klassrummet och lyssnar på början av Sibelius Finlandia. Efter ett tag tonar jag ner dessa mäktiga toner och börjar på engelska berätta om att det varit stor vulkanisk aktivitet ute i Stilla havet och att en ny ögrupp, Pacifica, uppstått. Innan lektionen har jag målat två fönsterrutor med blå vattenfärg och jag uppmanar eleverna att skapa vars en ö som ska fästas på ett av dessa fönster. För att få inspiration och adekvat engelskt ordförråd börjar vi med att läsa en text om South Africas geografi som jag hittat på World book online och eleverna får utvalda ord i läxa till första veckan. Därefter jobbar eleverna med att rita och beskriva sina öar. Läxa till andra veckan är att muntligt presentera sin ö för en mindre grupp elever. Jag brukar då samla cirka fem elever åt gången framför fönsterrutorna och låta dessa höra på varandras beskrivningar. Resten av klassen jobbar självständigt vidare med steg 2.
 |
Eleverna ritar vars en fantasiö som sätts upp på de blåfärgade fönsterrutorna.
|
Steg 2: Folket och dess historia beskrivs .
Vi läser först om South Africa i läromedlet Wings och eleverna får ord och utryck till detta samt nästa steg om politik i läxa till den tredje veckan. Läxa till vecka fyra är att själva skriva en liknade beskrivning till deras öar. Samtidigt genomförs de muntliga redovisningarna.
Steg 3: Styresskick och politik.
Detta avsnitt är väldigt intressant i Sydafrika och vi börjar läsa om detta i läromedlet Wings och ibland läser vi även aktuella nyheter på nätet. Som avslutning av hela temat brukar vi se filmen Farväl Bafana, som är en filmatisering av Nelson Mandelas tid i fängelset och fram till hans frigivning.
Om eleverna är "på hugget" finns det i detta avsnitt tillfälle till en utvidgning av temat. Det gäller då att välja vänner och fiender. Eleverna har ju hört och läst om varandras öar och de skaffar sig likasinnade bundsförvanter som de kan alliera sig med gentemot fientligt sinnade öar. Läxa till vecka fem är att skriva färdigt detta avsnitt.
Steg 4: Traditioner och kultur.
Avslutning av vår storyline-berättelse är att berätta om kultur och traditioner på ön. Som inspiration brukar jag se två filmer på YouTube. En om en kock, Dumi, som tillagar en typisk sydafrikansk maträtt Bobotie ute i Krüger parken och en annan om en traditionell Zulu bröllopsdans. Ibland ser vi även en YouTube film med den sydafrikanska nationalsången.
Detta avsnitt är läxa vecka sex och redovisas muntligt, ibland i helklass, ibland i mindre grupper. Jag försöker få eleverna att göra ovanliga redovisningar t ex med dans, sång, recept eller dramatiseringar men det blir oftast vanliga muntliga redovisningar. De som är färdiga får läsa andras arbeten under tiden.
 |
Skärmdump från skolwebben Pacifica.
|
Senast jag gjorde denna storyline publicerade vi våra arbeten på DN Skolas skolwebb. En fördel med detta är att samlärandet ökar. Eleverna är intresserade av att läsa och inspireras av varandras arbeten. Emellanåt ger jag dem tid i skolan eller i hemuppgift att läsa någon annans arbete men jag märker att de gärna gör detta även på egen hand. Jag tycker att elevernas motivation ökar när man använder sig av av publicistiska arbetssätt och de är ofta stolta över och och portfoliosparar samt lyfter fram sådana arbeten vid utvecklingssamtal. Tyvärr upptäckte jag när jag var inne nyligen att denna skolwebb ligger nere och jag kan inte länka till dessa arbeten i skrivande stund.
