Eine Reise nach München 2.0 - en mer digital variant

Med hjälp av en del stycken i läroboken Der Sprung 3 sätter jag och eleverna i årskurs 8 ihop en enkel storyline, en påhittad historia, där vi tillsammans ska göra en resa till München.

Första delen består av att packa resväskan, som avbildas digitalt med hjälp av verktyget Paintbrush eller Gimp. Läraren visar vid genomgången vad hon har packat, för hon ska ju också med på resan.Vi repeterar klädesplagg (läxord från ett stycke i boken) och vid läxförhöret får eleverna i mindre grupper visa och berätta vad de packat. Extrauppgift är att skriva en beskrivande text om innehållet i resväskan.

Nästa del handlar om att köpa biljetter och resa med tåg. Även här hämtar vi ord och fraser från ett kapitel i läroboken. Orden kan övas i en övning på glosor.eu. Ord och fraser övas och redovisas även i en inspelning av en pildialog i övningsboken. Vi spelar in i iMovie för det är lättast att överföra till bloggen. Läraren visar hur genom att spela in en bit ur en annan dialog.

Här följer ett elevexempel. De la upp sin ljudfil på YouTube vilket kräver att man har ett konto.

Klicka här för att höra på dialogen.

Nästa avsnitt handlar om sightseeing i München. I vår lärobok har vi två texter om München och eleverna får ord från dessa i läxa. Vid läxtillfället går de ut på nätet och besöker en av platserna virtuellt. Därefter får de skriva ett vykort hem i vilket de berättar om vad de sett. De får använda alla hjälpmedel och är tvungna att bli färdiga och lämna in innan lektionen är slut. Ofta hamnar flera i "Google translate-fällan". Vid nästa lektionstillfälle brukar jag diskutera fördelar och nackdelar med Google translate. Verktyget är bäst för enstaka ord. Hela meningar blir oftast fel. Man måste kunna mer tyska än eleverna i årskurs 8 för att avgöra vad som är rätt eller fel om man översätter hela meningar åt gången.

Här är en länk till en elevs blogg där hon publicerat sin vykortstext. Ytterligare ett exempel finner du här.

Vi repeterar även vägbeskrivningar och använder oss av Google maps över München. Eleverna får i par beskriva vägen till olika sevärdheter. Här är en länk till instruktionerna.

Under vistelsen i München låtsas vi bli bestulna. Vi utgår från ett kapitel i läroboken och lär in fraser för att kunna göra en stöldanmälan hos polisen samt beskriva en misstänkt gärningsman. Vid läxförhöret får eleverna gå till polisen (läraren) och rapportera om stölden.

Det avslutande avsnittet handlar om ett restaurangbesök. Eleverna får repetera restaurangord och spelar i grupper in dialoger. 

Jag tycker att dessa "obligatoriska" ämnesområden; kläder, resandeord, turistord och restaurangord upplevs som mer intressanta och mer relevanta om man bakar in dem i ett sådant här sammanhang som den fiktiva resan i denna storyline. Eftersom alla eleverna i årskurs 8 har vars en dator har vi använt detta verktyg för ljudupptagningar. Några elever har lagt upp uppgifter i sina skolbloggar där de samlar skoluppgifter av olika slag. Sådana bloggar är utmärkta verktyg för att synliggöra lärande och eleverna kan stolt visa upp sina kunskaper.

Tannenwald 2.0 - en mer digital variant

Lärarens bild av landskapet Tannenwald med glosorden utsatta

I metoden storyline skapar man en påhittad värld som man agerar i. I detta fallet skapar jag ett landskap som presenteras som en väggbild i klassrummet och eleverna får landskapsord i läxa. Detta år publicerade jag även bilden av landskapet och orden digitalt i ett inlägg i vår digitala portfolio. Läraren presenterar landskapet muntligt och skriftligt. Eleverna ritar sedan vars ett landskap som de beskriver med några enkla meningar som de publicerar på sina digitala portfolios. De kan använda hela eller delar av meningar i lärarens text, som jag detta år publicerade i min lärarblogg.  Vi använde oss av gratisprogrammet Paintbrush för att göra våra digitala bilder. Det är härligt att se elevernas kreativitet när mani ena stunden sätter ett nytt verktyg i händerna på dem och i nästa stund har de skapat fantastiska bilder. Här är ett exempel på en elevs landskap.

Nästa steg är att landskapet befolkas med djur av olika slag; djurord är läxa denna vecka och jag presenterar ordlistan i digital portfolio. Jag brukar presentera en fågel och ritar den på väggbilden och presenterar den muntligt men i år la jag även upp bild och text i min lärarblogg. Denna text plus fraser från en "Gissa-vem-jag-är"-uppgift fungerar som modeller när eleverna sedan ritar och beskriver sitt djur, som lottas ut från gloslistan.  Eleverna gjorde en digital bild förutom den handritade som de klistade upp på väggplanschen i klassrummet. Vid den muntliga redovisningen stod eleverna vid väggbilden och presenterade sitt djur. Här är länk till en elevs bild och text om sitt djur.

Vårt landskap blir därefter bebyggt. Husord är veckans läxa, som presenteras i digital portfolio. Läraren föregår som exempel och gör en muntlig presentation av sitt hus som placeras någonstans på väggbilden. Huset avbildas och presenteras digitalt och eleverna kan använda ord och fraser från lärarens text. Eleverna gör sina egna versioner både digitalt och en handritad bild som fästes på väggbilden, där också den muntliga presentationen äger rum. Länk till en elevs husbild + text.

Ytterligare ett kreativt elevexempel.

Veckan därefter avbildar vi och beskriver huset invändigt och möbler är veckans ordläxa. Vi övar orden genom att titta på ett kopieringsunderlag från Alles klar 2. Jag har gjort en övning till bilden där vi vandrar från rum till rum och i beskrivningen av vad man ser har vissa ord (glosor) utelämnats. Eleverna kan använda sig av denna text eller min lärartext när de ska beskriva egna rum.

Elevexempel: Eleverna behövde bara avbilda minst vars ett rum.
(Klicka för att se en större bild.)

Huset befolkas härnäst och vi lär oss glosor som behövs för att beskriva personer. Läraren presenterar sina personer muntligt till den digitala bilden. Eleverna kan då få hjälp och inspiration. De får därefter i uppdrag att presentera sina personer muntligt till den digitala bilden; ett exempel på en elevs bild+ text.

Sista avsnittet är att vi tittar in i invånarnas garderober och beskriver deras kläder. Läraren presenterar sin version som modell och eleverna gör sina egna versioner. Allt presenteras digitalt.

Utöver ordinlärning, bild och text jobbar vi dessa veckor med att lära oss de vanligaste pluraländelserna samt gör lite verbövningar med meningar som har med Tannenwald att göra. Att söka och hitta rätt i digitala lexikon samt vanliga ordböcker är också förmågor som vi går igenom och övar i detta arbete.

Eleverna visar stort engagemang. De tycker både det är kul att presentera sina versioner samt att se vad kompisarna har hittat på denna vecka. Jag brukar för det mesta inte låta hela gruppen redovisa muntligt efter varandra utan tar några redovisningar då och då så det inte blir enformigt och man får fler tillfällen att repetera orden. Tack vare att eleverna använder sig av modelltexter kan de skriva mer avancerade texter än det kunnat om de bara varit hänvisade till den kunskap de hittills inhämtat. Jag har också tid att sitta ner med var och en och rätta texter, i så kallad vägledd undervisning, när alla är upptagna med att rita och skriva. De saker vi lärt oss får de själva rätta, sådan grammatik vi ännu inte lärt oss rättar naturligtvis jag åt dem.

Auf dem Campingplatz 2.0- en mer digital variant

I årskurs nio brukar jag genomföra en storyline som utspelar sig på en campingplats. Jag inleder med ett kapitel i vår lärobok som handlar om ungdomar som är ute och cyklar och träffar andra ungdomar på en campingplats.

Därefter visar jag upp en tom campingplats (som jag målat i förväg) och presenterar min karaktär som jag ritat och klistat på väggbilden. Eleverna får nu i uppdrag att rita och presentera vars en karaktär. (Name, Alter, Familie, Freunde, Hobbies + Warum bist du hier? Wie lange bleibst du hier? Mit wem reist du?) De måste också bestämma hur de bor på campingplatsen; i tält, husbil eller i husvagn. Dessa inkvarteringar ritas även de och klistras upp på väggbilden. Första läxan handlar om att förbereda en muntlig presentation av sin påhittade karaktär.

Olika gäster på campingplatsen

Olika gäster på campingplatsen

Nästa genomgång handlar om väderord, som blir läxa. Eleverna vet att vid läxtillfället kommer de att sammanföras med någon annan på camping-platsen och de ska presentera sig och börja prata om bland annat vädret.  Jag brukar låta eleverna träna väderord dels i vår lärobok, dels på en digital resurs  på BBC languages.

Elever som genomför ett samtal på campingplatsen

För avsnittet därefter har jag hittat information på nätet om en verklig tysk campingplats, Hohenwarth.

Information på nätet om campingplatsen Hohenwart

Jag använder denna informationstext som läsförståelsetext. Andra sidor med sevärdheter och vandringsleder används också och campingästerna bestämmer sig för att ge sig ut på vandring till Kötzinger Hütte. Vandringsleden finns beskriven (se länken ovan) och vi läser den tilllsammans medan jag pekar ut var vi går på en enkel skiss jag gjort i Paintbrush.

Skiss över vandringsvägen till Kötzinger Hütte

För att komma till Kötzinger Hütte finns det en brant stig och en lättare och campinggästerna delar upp sig i grupper beroende på vilken stig de vill gå.  Grupperna hittar på vad som händer under utflykten, men de måste hitta på att en av deltagarna skadar sig eller blir sjuk på något sätt och de ska komma fram till hur de löser detta problem. Sjukdomsord presentras och blir läxa. Till veckan därefter blir läxan att lämna in ett brev där man berättar om sin tid på campingen, vem man träffat och om utflykten man varit på.

Brevet används som bedömningsunderlag och jag brukar även låta eleverna göra en läsförståelsetest med en turistinformationstext samt en hörförståelsetest från läroboken som utspelar sig på en camping.

Vistelsen på campingplatsen avslutas med en kväll runt lägerelden där man sjunger trallvänliga tyska visor som jag hittat på YouTube med text,  bl a Lagerfeuerlied Lied, Fliegerlied, Cowboy und Indianer och Ein bisschen Frieden.

Som variation i språkundervisningen är storylines en utmärkt metod. Moment som ingår i "kursen" bakas in i ett sammanhang och upplevs som mer meningsfulla. Genom att eleverna får hitta på karaktärer med mera blir kommunikationen äkta, d v s varken jag eller de andra eleverna vet vad samtalspartnern kommer att säga så man kan inte ha förberett vad man ska svara. Man måste lösa språkliga problem som uppstår när man ska interagera och vidareutveckla samtalet. Metoden är kreativ och elevaktiv eftersom eleverna måste skapa, karaktärer, bilder, dialoger och texter. Vissa elever "tar ut svängarna" och passar på att skapa riktigt spännande karaktärer vilket leder till intressanta dialoger och texter. Jag genomför en storyline varje läsår i alla mina grupper och de är uppskattade inslag i undervisningen.

Pacifica- engelsk storyline om olika påhittade länder

I årskurs nio brukar jag i ämnet engelska genomföra en storyline, Pacifica, om en ny ögrupp ute i Stilla havet. Metoden storyline innebär att man skapar en fiktiv verklighet som man sedan agerar i. Pacifica är ingen renodlad storyline för eleverna agerar inte som individer utan som skapare av vars ett land. Istället för händelser så består de olika avsnitten av olika aspekter av beskrivningen av ett land. Det ordförråd som behövs för detta är ganska "nytt" och nyttigt att gå igenom.  För att få inspiration och användbara termer har jag använt olika texter om South Africa som modell.

Steg 1: Landets geografi beskrivs.

Jag brukar starta hela arbetet med att vi släcker ner i klassrummet och lyssnar på början av Sibelius Finlandia. Efter ett tag tonar jag ner dessa mäktiga toner och börjar på engelska berätta om att det varit stor vulkanisk aktivitet ute i Stilla havet och att en ny ögrupp, Pacifica, uppstått. Innan lektionen har jag målat två fönsterrutor med blå vattenfärg och jag uppmanar eleverna att skapa vars en ö som ska fästas på ett av dessa fönster.  För att få inspiration och adekvat engelskt ordförråd börjar vi med att läsa en text om South Africas geografi som jag hittat på World book online och eleverna får utvalda ord i läxa till första veckan. Därefter jobbar eleverna med att rita och beskriva sina öar. Läxa till andra veckan är att muntligt presentera sin ö för en mindre grupp elever. Jag brukar då samla cirka fem elever åt gången framför fönsterrutorna och låta dessa höra på varandras  beskrivningar. Resten av klassen jobbar självständigt vidare med steg 2.

Eleverna ritar vars en fantasiö som sätts upp på de blåfärgade fönsterrutorna.

Steg 2: Folket och dess historia beskrivs . 

Vi läser först om South Africa i läromedlet Wings och eleverna får ord och utryck till detta samt nästa steg om politik i läxa till den tredje veckan. Läxa till vecka fyra är att själva skriva en liknade beskrivning till deras öar. Samtidigt genomförs de muntliga redovisningarna.

Steg 3: Styresskick och politik.

Detta avsnitt är väldigt intressant i Sydafrika och vi börjar läsa om detta i läromedlet Wings och ibland läser vi även aktuella nyheter på nätet. Som avslutning av hela temat brukar vi se filmen Farväl Bafana, som är en filmatisering av Nelson Mandelas tid i fängelset och fram till hans frigivning.

Om eleverna är "på hugget" finns det i detta avsnitt tillfälle till en utvidgning av temat. Det gäller då att välja vänner och fiender. Eleverna har ju hört och läst om varandras öar och de skaffar sig likasinnade bundsförvanter som de kan alliera sig med gentemot fientligt sinnade öar. Läxa till vecka fem är att skriva färdigt detta avsnitt.

Steg 4: Traditioner och kultur.

Avslutning av vår storyline-berättelse är att berätta om kultur och traditioner på ön. Som inspiration brukar jag se två filmer på YouTube. En om en kock, Dumi, som tillagar en typisk sydafrikansk maträtt Bobotie ute i Krüger parken och en annan om en traditionell Zulu bröllopsdans. Ibland ser vi även en YouTube film med den sydafrikanska nationalsången.

Detta avsnitt är läxa vecka sex och redovisas muntligt, ibland i helklass, ibland i mindre grupper. Jag försöker få eleverna att göra ovanliga redovisningar t ex med dans, sång, recept eller dramatiseringar men det blir oftast vanliga muntliga redovisningar. De som är färdiga får läsa andras arbeten under tiden.

Skärmdump från skolwebben Pacifica.

Senast jag gjorde denna storyline publicerade vi våra arbeten på DN Skolas skolwebb. En fördel med detta är att samlärandet ökar. Eleverna är intresserade av att läsa och inspireras av varandras arbeten. Emellanåt ger jag dem tid i skolan eller i hemuppgift att läsa någon annans arbete men jag märker att de gärna gör detta även på egen hand. Jag tycker att elevernas motivation ökar när man använder sig av av publicistiska arbetssätt och de är ofta stolta över och och portfoliosparar samt lyfter fram sådana arbeten vid utvecklingssamtal. Tyvärr upptäckte jag när jag var inne nyligen att denna skolwebb ligger nere och jag kan inte länka till dessa arbeten i skrivande stund.

Fritidsgården: En storyline om kärlek på webben

När årskurs nio denna höst har kärlekstema kopplar svensklärarna på genom att läsa böcker om kärlek men också genom att skapa en storyline om en påhittad fritidsgård där eleverna skapar egna karaktärer som besöker denna fritidsgård. Fritidsgården är virtuell i form av en blogg, där också planeringen publiceras.

Eleverna skapar sina karaktärer och gör en muntlig presentation i form av en Voki, ett  gratis digitalt verktyg där man gör talande seriefigurer. Dessa Vokis publiceras på bloggen i nya inlägg som får etiketter med karaktärernas namn. Vid presentationen spelas elevernas Vokis upp. Läraren gör en egen Voki som fritidsledare och denna fungerar som förebild och inspiration, se exempel nedan. Tryck på play för att höra Vokin tala.

Nästa steg är att bli kär. Vid presentationen av Vokis uppmanas eleverna att söka efter en käresta bland karaktärerna och uppgiften är nu att i dagboksform beskriva sin förälskelse. Lärarens karaktär, fritidsledaren, fungerar som förebild. Dagboksinlägget publiceras på bloggen och får en etikett i form av karaktärens namn, så att alla inlägg som en elev skriver samlas under samma etikett, som också är klickbar under rubriken.

Funderingar om sex är nästa avsnitt. I SO och NO får eleverna diskussioner och fakta och i ämnet svenska ska de skriva om sin påhittade karaktärs funderingar om att ha sex med sin käresta. Dessa funderingar ska publiceras som dagboksinlägg med karaktärens namn som etikett. Lärarens rollfigur fungerar som exempel.

Sista delen handlar om problem i förhållandet och tankar som den fiktiva personen har om detta. Dagboksinlägget publiceras som tidigare.

Som avslutning går vi igenom kärlekslyrik och eleverna får i uppgift att skriva en dikt, som antingen handlar om den påhittade karaktären eller om innehållet i den kärleksbok de läst. Eftersom dikten ska publiceras på bloggen har de möjlighet att utnyttja hela det utvidgade textbegreppet och koppla bilder och ljud till sin dikt.

Ty åk 8: En resa till Wien

En av de stora fördelarna med denna storylinemetod är att den skapar sammanhang och områden som finns i varje lärobok kan bakas in i ett skeende, vilket gör att de känns mer meningsfulla än jämfört med vanlig undervisning. I denna storyline om en resa till Wien har jag använt mig av flera kapitel ur den lärobok jag använder, Der Sprung 3. Jag hoppar fram och tillbaka i läroboken när jag plockar ut användbara texter, glosor och dialoger och det är vår storyline som bildar sammanhanget. För varje ny händelse i en storyline behöver man nytt material som inspiration och förebild och det är jobbigt om man själv ska producera allt material.

Packa resväskan

Jag meddelar klassen att vi ska göra en resa till Wien. Efter viss inledande förvåning fattar eleverna att denna resa endast är fiktiv, men de nappar direkt när jag ber dem rita en resväska där de packar vad de behöver för en veckas vistelse i Wien i vintertid. Jag brukar använda ett A3-papper som de viker på mitten. De målar väskan utvändigt och ritar av plagg och dylikt invändigt. Läxa denna vecka är repetition av klädesplagg och om det inte finns ett sådant kapitel i läroboken kan man tillsammans göra en mindmap över de kläder man kan tänkas behöva. Vid läxförhöret visar

eleverna upp sina resväskor och berättar vad de har med sig. Ibland händer det att några packat med sig mindre lämpliga saker och då går jag in i rollen som tulltjänsteman och säger att de inte får lämna landet med sådant i väskan. De flesta elever kommer på några extra saker som de vill ha med sig så förutom de vanliga plaggen blir det extraord som de behöver slå upp, rita och visa för sina kamrater.

Resväskorna är färdigpackade

Köp biljetter

Vi läser en text i läroboken om en tågresa. Där finns fraser för att köpa biljetter, fråga om platsen är fri och vanliga glosor i samband med resande. Dessa blir läxa och vid läxtillfället får varje elev boka sin resa av läraren. Vissa problem, som att man måste byta tåg i t ex München, eller att det är fullt på det tåg de vill ta är exempel oförutsedda händelser då man kan testa vilka strategier eleverna har för att lösa sådana problem. Läraren får muntligt betygsunderlag.

Sightseeing i Wien

Med hjälp av datorteknik går vi sedan på sightseeing i Wien. Jag inleder med att med hjälp av Google Earth dyka ner i Wien. Jag visar Schloss Schönbrunn som finns med 3D grafik och foton som man kan klicka på. Därefter visar jag en kort film på YouTube med några av de största sevärdheterna i Wien. Sedan är det elevernas tur att med hjälp av datorer besöka någon eller några sevärdheter. Läxa denna vecka är att skriva ett vykort eller brev och berätta om deras Wienresa och nämna den plats/de platser de besökt. Jag uppmanar dem att printa ut en bild som man kan göra till vykortets framsida eller bifoga en bild i brevet. Vid läxförhöret läser eleverna upp sina kort och brev samt visar upp sina bilder. Jag samlar in texter na som betygsunderlag.

Brev och vykort skrivs efter virtuell sightseeing i Wien

Stöldanmälan

Vi låtsas att vi blir bestulna under vår sightseeing och läxupgiften denna vecka är att muntligt kunna göra en stöldanmälan hos polisen. I läroboken Der Sprung 3 finns en utmärkt text som man kan använda som inspiration och förebild. De fraser som behövs finns i texten och i övningsboken finns en pildialog som stöd för stöldanmälan. Det finns ytterligare ett kapitel i boken om stölder och där finns ett par övningar som går ut på att man ska beskriva personer.

Weihnachtsmarkt in Wien

Som avslutning av denna storyline går vi virtuellt på julmarknad i Wien. På YouTube finns flera filmer om just detta. Man bör dock ha tittat igenom filmerna i förväg för kvalitén på filmerna varierar kraftigt. Jag brukar också sjunga lite julsånger, som även de finns på YouTube eller i läroböcker, samt bjuda på Weihnachtstollen och Lebkuchenherzen.

Utvärdering

Den stora skillnaden mellan en storyline i engelska och en i tyska är att den tyska varianten i huvudsak är muntlig. Det blir för svårt om man skulle skriva många och långa texter. Jag upplever det som om dialogerna blir mer på riktigt om man gör dem inom ramen för en storyline. Som jag sagt tidigare så finns de dialoger som ingår i denna storyline i så gott som alla läroböcker men eleverna är sällan entusiastiska om man kör dem “som vanligt”. Det beror naturligtvis på elevgruppen (och på läraren) hur lyckade dramatiseringarna blir, men överlag ökas motivationen av att övningarna sker i ett sammanhang.

The Taurus Express -engelska åk 8-9

I samband med att vi i årskurs 8 skulle genomföra ett deckartema i ämnet svenska genomförde jag en annorlunda storyline som baserades på Agatha Christies Murder on the Orient Express. Miljön var klar och jag gjorde efterforskningar om Orientexpressen på nätet. Jag läste boken under sommaren och började samla fakta för de olika rollerna. Eleverna tilldelades vars en roll som en passagerare eller personal på tåget och de fick också nedtecknat av oss lärare vad de sett och vad de gjort under den kritiska kvällen. Detektiven spelades av läraren och i originalet är det Hercule Poirot men det ändrades till Miss Swanson eftersom att det var kvinnliga lärare i de klasser som skulle genomföra storylinen. I början var det en hel del muntliga händelser, presentationer och förhör, och slutprodukten var vars en detektivhistoria på engelska. Alla elever hade varit med om samma början men de fick själva fantisera ihop slutet. Som avslutning såg vi filmen Murder on the Orient Express.

Miljö












Miljön var som sagt klar i och med att allt utspelas på Orientexpressen. När denna storyline introducerades visades på kartan sträckningen av tåglinjen samt en del bilder av den verkliga Orientexpressen. Detta material hämtades på nätet; bl a The Truth behind the legend; The Orient Express. Denna gång ritade vi lärare upp väggbilden som bestod av ett lok, en restaurangvagn samt två sovvagnar. Det var också bestämt vem som sov var i sovkupeérna; i Calais coach eller Paris coach, och vid vilket bord man satt i restaurangen.

Karaktärer
Vid läsning av Murder on the Orient Express hade jag gjort anteckningar om de olika karaktärerna. Dessa anteckningar delades nu ut i form av “identity cards”. Till viss del fick lotten avgöra vem som fick vilken roll, men vi lärare såg till att några av de mer aktiva och tongivande rollerna gick till personer som gillade att agera och prata engelska inför hela klassen. Likaså såg vi till att rollen som den obehaglige Mr Ratchett, mordoffret, inte gick till någon känslig person. Eleverna fick i uppgift att utifrån beskrivningen göra en bild av sin karaktär samt bifoga en kort beskrivning. Denna bild skulle sättas upp runt väggbilden som ett persongalleri. Läraren hade gjort en bild och kort beskrivning av sin karaktär och satt upp som förebild. De fick också i läxa att förbereda en muntlig presentation av sin rollkaraktär. Vid läxförhöret hade vi placerat bänkarna som borden i restaurangvagnen och varje karaktär skulle inta sin plats. Miss Swansson (läraren) kom in i klassrummet med en liten hatt och en sjal och tyckte att skulle vi nu resa på samma tåg i tre dagar så var det på sin plats att alla presenterade sig för varandra. I och med att läraren med ytterst lite rekvisita markerade att detta var teater så
hakade de flesta eleverna på och började agera som sina rollkaraktärer. Läraren hade ju “facit”, d v s visste vad som stod på de olika korten och kunde fråga om något viktigt inte kommit fram. Eftersom de satt på sina bestämda platser kunde läraren hålla koll på vem som var vem.

Vittnesmål
Nästa steg innebar att eleverna fick vars ett nytt kort med vittnesuppgifter som de skulle läsa på för att medverka i nästa dramatisering. Läraren, detektiven, var än en gång påläst och visste var de olika personerna satt och kunde därefter leda ett vittnesförhör i klassrummet. Alla fick berätta var de varit samt vad de gjort under den kritiska natten då Mr Ratchett mördades. Om någon elev utelämnade viktig information var detektiven tvungen att fråga mer ingående så viktiga ledtrådar blev allmänt kända. Läraren antecknade viktig information på ett blädderblock så att denna nya information senare kunde införlivas i respektive elevs berättelse.

Detta första vittnesförhör är halvvägs in i boken och mycket mer händer men vi slutade här för om vi fortsatt med fler händelser hade alla eleverna styrts in på liknande spår.

Avslutning
Nu släpptes eleverna fria att själva “knyta ihop” alla trådar till ett slut på deras detektivhistoria. Alla utom eleven som hade Ratchetts roll från början fick skriva ur sitt perspektiv, som att de upplevt hela historien. Detta öppnade också för den möjligheten att man kunde skriva om sig själv som förövaren, vilket några elever gjorde.

Vi gick igenom olika strategier att kontrollera sitt språk, framförallt verblära. Eleverna fick läsa varandras berättelser och fungera som språkgranskare innan läraren rättade dem.

Utvärdering
Det är spännande att se hur olika berättelserna blir trots att eleverna har samma information. Vi lät som sagt elevernas fantasi avgöra utfallet redan efter första vittnesförhöret, vilket gav dem stor frihet till olika lösningar.

Även språkligt blev dessa berättelser lyckade. Eleverna fick upp ögonen för verbens betydelse för ett korrekt språk. Ordförrådet var förvånansvärt bra, kanske som en följd av de dramatiseringar vi gjort.

Denna storyline innehöll flera dramatiseringar och de blev ovanligt lyckade. Eleverna var med på att “spela teater” och vågade spela ut och improvisera lite, vilket kan sätta läraren på prov om de improviserar långt utanför ramarna.

Som avslutning såg vi filmen “Murder on the Orient Express”. Denna ganska gamla film rönte trots detta mycket uppskattning i och med att de kände igen sina och andra karaktärer i filmen. Flera elever kommenterade att de tyckte att deras slut var bättre än originalets!!

Vid utvärdering uttryckte alla elever uppskattning för denna storyline. Majoriteten tyckte att det var intressant innehåll, kul med dramatiseringarna samt att de skrivit sin bästa text någonsin på engelska.

Ur lärarens synvinkel är detta en mycket krävande storyline. Man måste gilla att spela teater och det kräver att man läser in sig rejält på materialet.